Restaurering av skog används för att gynna biologisk mångfald, men hur länge håller effekterna i sig? Och hur påverkas olika artgrupper? Det får du veta på detta inspelade webbinarium.
Albin Larsson Ekström berättar om långtidseffekter av ekologisk restaurering i boreala skogar. I sin doktorsavhandling studerade han åtgärder i tall- och lövskogar och hur det påverkar skalbaggar, svampar och lavar efter 10-20 år.
Restaurering för den vitryggiga hackspettenEn av slutsatserna är att vissa effekter av restaurering kan minska över tid. När skogen öppnas upp och död ved skapas vid ett tillfälle skapas en puls som gynnar skalbaggar på kort sikt. Men när skogen sluter sig tar granen över och den döda veden bryts ned. Då är det inte längre en bra livsmiljö för den vitryggiga hackspetten.
Variation inom och mellan organismgrupperResponsen på restaurering kan vara olika både inom och mellan organismgrupper. Till exempel föredrar svampar liggande död ved, medan många skalbaggsarter hellre vill ha stående död ved. Inom gruppen skalbaggar finns också skillnader, där svampätande skalbaggar och små arter föredrar den liggande döda veden framför den stående.
Unik keloved viktig för lavarAll död ved är inte densamma. För vedberoende lavar är så kallad keloved, som är död ved av väldigt gamla tallar, ovärderlig. Keloveden hyser inte bara en större artrikedom av lavar generellt, den hyser också många specialister som enbart finns på keloveden.
Webbinariet riktar sig framförallt till dig som arbetar med naturvård i skog men alla som är intresserade är välkomna. Det är en del av vår webbinarieserie Naturvård i skog.
Publikationer
- Larsson Ekström, A., Djupström, L,B., Hjältén, T., Sjögren, J., Jönsson, M., Löfroth, T. (2024). Deadwood manipulation and type determine assemblage composition of saproxylic beetles and fungi after a decade. Journal of Environmental Management 372: 123416.