Vad säger den senaste forskningen om ekologiska risker med främmande trädslag i Sverige? Intresset för att använda främmande trädslag ökar och redan nu finns mycket contortatall i Sverige.
Contortatallen 

Sedan 1920-talet har det funnits planer på att använda contortatall i svenskt skogsbruk men först på 70-talet omsattes de till storskalig plantering i norra Sverige. Jörgen Sjögren talar om synen på contortatallen i ett kulturellt och historiskt perspektiv. Dessutom presenterar han en studie som visar att användningen av contortatall i skogsbruket minskar tillgången på lavar för tamrenar. 

Ger främmande trädslag artfattigare skogar?

Eftersom den inhemska faunan och floran är anpassad till inhemska trädslag, finns en risk att användningen av främmande trädslag gör skogarna artfattigare. Simon Kärvemo presenterar resultatet från ett experiment där vedskalbaggsfaunan jämfördes på utlagda stockar av olika inhemska och främmande trädslag. Det visade sig att färre arter utnyttjar stockar av främmande trädslag, framför allt sådana trädslag som inte har några nära släktingar i Sverige.

Hoten från skadegörare

Användning av främmande trädslag innebär en risk att de angrips av olika typer av skadegörare. Både inhemska och främmande skadegörare (från trädslagens ursprungsområden) kan utgöra ett hot. Martin Schroeder redovisar resultat från undersökningar om hur stor denna risk är när det gäller barkborrar på contortatall och lärk, två av de mest använda främmande trädslagen i Sverige.